BioArctic - forskning och företagskultur mot hjärnans sjukdomar. Intervju med VD Gunilla Osswald del 2

Datum: 13 oktober 2021

Här kommer del 2, av vår intervju med Gunilla Osswald, VD för BioArctic. Gunilla, låt mig backa upp lite grann, och helt enkelt fråga, vad är den historiska bakgrunden till BioArctic och hur bildades bolaget?

Lars Lannfelt

Detta var viktiga upptäckter som är generaliserbara och på motsvarande sätt ser man förhöjda nivåer av amyloid-beta och protofibriller hos samtliga Alzheimerpatienter. Det är så han fick tanken att om han kunde ta fram en antikropp som bara band mot de skadliga lösliga formerna och tog bort dem så skulle detta kunna hjälpa patienterna. Forskningen började på Uppsala universitet och sedan bildades BioArctic, år 2003, där lecanemab sedan togs fram. Därefter påbörjades samarbetet med Eisai, år 2005. Eisai driver de stora kliniska studierna med lecanemab.

Pär Gellerfors

Så hur ser den fortsatta resan mot en kommersialisering nu ut för lecanemab?

Nu har vi ju utlicensierat lecanemab, för behandling av Alzheimers sjukdom, till Eisai. Men vi äger fortfarande rättigheterna till att använda lecanemab för andra indikationer, och vi har även fortsatt rätt att sälja lecanemab i Norden. Nu håller vi på att förbereda oss för detta, och har redan börjat anställa rätt personal och påbörjat en mängd olika aktiviteter. Så vi ser verkligen fram emot att även bygga en nordisk försäljningsorganisation.

Nästa år i september - om ganska precis ett år - då finns resultaten från den stora bekräftande Fas-3 studien med 1795 patienter. Om data visar positiva resultat, kommer Eisai sammanställa en registreringsansökan som skall lämnas in runt om i världen, och efter att det är gjort skall priser förhandlas innan vi kan nå patienterna på marknaden. Så det är inte så långt bort nu. Jag måste dock säga att all läkemedelsutveckling är förenat med risker, och inget är klart förrän det är klart. Jag vill vara väldigt tydlig med det. Men med det sagt, ser jag verkligen fram emot september nästa år.

Ok, ni forskar ju även på liknande behandlingsmetoder mot Parkinsons sjukdom. Kan du också berätta lite mer om utvecklingen på det området?

Ja, det är lite liknande tankar som med Alzheimers sjukdom. Det är bara proteinet som är annorlunda och heter alfa-synuklein, så även här har vi tagit fram antikroppar som tar bort de skadliga formerna av det proteinet. Här har AbbVie tagit licensen och döpt produkten till ABBV-0805. Efter att vi startade ett samarbete med AbbVie, år 2016, är det nu dom som driver de kliniska programmen. AbbVie presenterade resultat från en Fas 1-studie de genomfört, under en konferens i september i år och dom håller även på och förbereder för en Fas-2 studie. Det är även dom som bedriver och bekostar alla utvecklingsprojekt i Parkinsons sjukdom.

AbbVie,har idag världens mest sålda läkemedel - Humira (ett sjukdomsmodifierande antireumatiskt läkemedel), och vi kan se att dom har ett väldigt liknande tänk för hur dom planerar att utveckla ABBV-0805. Hittills har vi ett jättefint samarbete och har fått in 130 miljoner USD av det totala avtalsvärdet på 755 miljoner USD. Sedan tillkommer ytterligare royalties om vi kommer hela vägen till marknaden. Det här är ett av de största samarbetsavtal som någon någonsin fått med ett läkemedelsprojekt så tidigt i sin utveckling, inte bara i Sverige utan internationellt. Så detta är naturligtvis något jag och vi alla är otroligt glada och stolta över.

Med tanke på andra projekt ni har, och jag tänker då främst på teknologin “Brain Transporter”, undrar jag om man även måste bryta blod/hjärnbarriären med lecanemab och ABBV-0805?

Alla antikroppar kommer bara in i väldigt liten grad i hjärnan, men vi har visat med lecanemab att man får in en tillräcklig mängd i hjärnan för att få de effekter vi ser. Vår tanke är att om man kan koppla ihop lecanemab eller andra antikroppar med vår Brain Transporter teknologi och få in mer antikroppar i hjärnan bör man kunna minska dosen som nu administreras intravenöst och ändå kanske få en ännu bättre effekt.

Ok, så låt oss lämna produkterna och prata lite pengar. Hur ser kassan och finanserna ut just nu och vad förväntar ni er att behöva göra för att genomföra allt det vi pratat om hittills?

Just nu har vi nästan 1 miljard kronor i kassan och vi har kostnader för i år runt 170 till 200 miljoner kronor, så med nuvarande run-rate har vi kassa för minst 5 år framåt, men det är klart att kassan kommer att minska då vi bygger en kommersiell organisation och fortsätter utveckla våra prekliniska projekt längre. Just nu är kassan stabil, men sedan är det ju upp till styrelsen att bestämma om den tycker det behöver vidtas några ytterligare åtgärder. Förutom att BioArctic har en väldigt hög innovationsgrad och fin forskning har man också haft ett väldigt långsiktigt tänk just vad det gäller kassan och finanserna. Och via milstolpebetalningar från våra fina samarbetspartners har vi lyckats bygga ett stabilt och solitt bolag, på alla sätt. Allt ifrån forskningen och personalen till finanserna.

Och hur upplever ni relationen och kommunikationen med framförallt de mindre, privata placerare som jag nu företräder med mina frågor?

När BioArctic gick till börsen oktober 2017 var vi ett privatägt bolag som hade klarat finansieringen bra, och som aldrig tagit in pengar. Så, från att ha varit okända tycker jag att vi idag har blivit relativt välkända. Vi vet ju att vi inte har en så lättillgänglig materia och det gör ju det hela lite utmanande att försöka förklara verksamheten så enkelt som möjligt. Det är något som jag jobbar med hela tiden. Vår kommunikationsansvarige Oskar Bosson är dock bra på att förklara väldigt enkelt, liksom även vår grundare, professor Lars Lannfelt.

Oskar Bosson

Men det kan fortfarande vara ganska svårt, särskilt som vi ännu inte är ute på marknaden och har några försäljningssiffror, så blir det ju mer att förklara och utvärdera forskningen. Jag tycker man skall vara medveten om att alla läkemedelsbolag är förenade med vissa risker och ett läkemedelsbolag i utvecklingsstadiet kanske är mer en binär risk än en annan typ av bolag. Antingen är en studie positiv eller negativ, jättebra eller jättedåligt. Men en studie kan också hamna i en gråzon och då kan den kanske behöva göras om i en justerad form.

Med v har ju fler än ett projekt i vår portfölj, vilket sprider riskerna. Även i projektet med lecanemab har risken minskat i och med de resultat vi sett i Fas-2 studien och även dess fortsättningsstudie. Det vill säga, förutom att Fas-3 studien startat, fortsätter även Fas-2 studien med en förlängningsstudie som fortsätter visa fina resultat. Men de viktiga resultaten från Fas-3 studien vet vi om ett år, i september 2022.

Själv tycker jag alltid det är spännande att lära mig om ett företags kultur och värderingar. Vad kan du berätta om hur ni jobbar med detta inom BioArctic?

Ja, vi har en jättefin företagskultur som vi jobbar mycket aktivt med och vi är måna om att vår personal ska trivas bra här. Vi har en tydlig struktur med roller och ansvar. Vi har identifierat tre olika ledartyper, som vi har inom bolaget, där den viktigaste är självledarskapet. Var och en som arbetar här tar ett starkt ledarskap över sitt eget arbete. Sedan har vi det vi kallar individbaserade ledarskapet, med fokus på chefens roll för att skapa en så god och produktiv arbetsmiljö som möjligt. Och så har vi det jätteviktiga projektledarskapet. För vi är här på jobbet för att hjälpa projekten att lyckas och att ge nya läkemedel till patienterna.

Sedan har vi också en stark värdegrund som vi verkligen lever och agerar efter, som vi alla tagit fram tillsammans. Vi kallar det för vår RESA, där R står för Respekt, E står för Engagemang, S står för Samarbete och A står för Ansvar. Arbetet här är också väldigt målstyrt och när vi mäter oss mot våra mål mäter vi inte bara vad vi har gjort utan även hur vi har gjort det.

Vi har diskuterat väldigt mycket om betydelsen av de här orden. Vi ser också till att använda dem i till exempel våra utvecklingssamtal, i samband med anställningar och när vi utvärderar varandra. Det gör det enkelt för oss att använda samma vokabulär och vi vet alla vad det är för kultur som är viktig för oss.

På tal om det så har ni ju också nominerats som finalister till Allbrightpriset, för jämställdhet och mångfald på ledande positioner. Kan du berätta mer vad det innebär?

Ja, kommer man med på Allbrights “gröna lista” inbjuds man att vara med i deras enkätundersökning bland alla medarbetare och VD (samt en intervju med VD). Sedan rankar dom 1:a, 2:a och 3:e tredje plats bland finalisterna. Ursprungligen handlade det mycket om jämställdhet, men dom kommer in väldigt mycket på ledarskap också. Dom första två åren efter börsintroduktionen hamnade vi på andra plats, men så förra året fick vi första platsen. I undersökningen fanns det en fråga om man kunde rekommendera sin arbetsgivare för sina vänner och andra i sin omgivning, och 100 procent av personalen på BioArctic rekommenderade BioArctic som en bra arbetsplats. Det hade Allbright aldrig tidigare varit med om. Så det är klart att vi hör att vi har en väldigt bra företagskultur och att personalen trivs väldigt bra. Allt detta säger något om dels den fina forskning vi gör och tror på, men också något om vår fantastiska företagskultur. Trivs du på ditt arbete så gör du ett bättre jobb. Då blir också investerarna nöjda. Men jag säger också att detta är inget man kan ta för givet utan man måste fortsätta arbeta med. För mig är detta väldigt viktigt.

Ok, innan vi avslutar, tänkte jag höra, nu när vi verkar kunna se slutet på covidpandemin, hur ni klarade att ställa om verksamheten under pandemin?

Vi har hittills klarat pandemin på ett väldigt bra sätt. Vi har en stark företagskultur och gör en mängd saker digitalt men det är klart att Covid fick oss att ställa om. Generellt har vi en stor fördel av att vi sitter alla i samma hus i Stockholm i väldigt bra lokaler där vi har kunnat sprida ut oss. På ett av våra våningsplan har vi vårt laboratorium och gör man ett labbexperiment så måste man ju vara på jobbet, så vi ställde om så att man kunde sköta planeringen och rapporteringen hemifrån, men själva experimentet här på jobbet.

Gunilla Osswald

Varje fredag har vi haft en digital fikastund, där hela bolaget blir inbjudet via Teams, en del sitter på kontoret andra sitter hemma, men vi kan umgås med en kopp kaffe och prata om vad som är på gång inom bolaget men även om vad vi skall göra till helgen. Detta skapade en otrolig närhet och delaktighet, även under en pandemi. Det uppstod en direktkontakt i en platt struktur där man kände att man kunde dela med sig till vem som helst. Numera har vi också digitala tabatapass så vi kan till och med träna eller göra yoga tillsammans digitalt.

Till sist, vi pratade ju lite innan intervjun om segling, och själv har jag ju precis kommit igång i vuxen ålder. Vad tror du att seglingen har inneburit för dig och ditt ledarskap?

Ja, jag kappseglade mycket som ung, vilket har hjälpt mig mycket och lärt mig att vara fokuserad, att samarbeta och att ha ett mål att jobba mot och inte ge upp. Mycket av det jag lärde mig där har jag tagit med mig i mitt ledarskap och mitt sätt att arbeta, som att vara målfokuserad, delegera och att ta eget ansvar. Vi jobbar ju med ledarskap på väldigt många sätt och är väldigt målfokuserade. För mig är det viktigt att vi vet vad vi vill åstadkomma. Vi har väldigt tydliga mål och en väldigt stark vision: Vi SKALL hjälpa patienterna till ett bättre liv...

Det får bli en bra avslutning tycker jag. Tack Gunilla för ett mycket trevligt och lärorikt samtal.

Vill du veta mer om BioArctic? Kontakta våra erfarna aktierådgivare.

Thomas Stridsman Sjövy

Har du frågor eller kommentarer hör av dig till: redaktionen@safereturn.se