Ibindex

Datum: 18 november 2019

Säkert har de flesta av er redan hunnit upptäcka webbsidan ibindex (www.ibindex.se), som specialiserar sig på att regelbundet uppdatera och redovisa kurser och substansvärden (och därmed också substansrabatter) för de svenska investmentbolagen. Ibindex skapades av Johan Hertz, grundare av Katujo AB, ett konsultbolag som utvecklar IT-lösningar för företag och institutioner inom finanssektorn med kontoret inhyst i Linköping slott.

Ursprungligen skapades indexet som ett verktyg för att hantera bolagets egna investeringar, dels som en fristående investeringsstrategi men också med syftet att ge en daglig och snabb överblick av utvecklingen hos investmentbolagen på Stockholmsbörsen, samt ge en möjlighet att följa utvecklingen historiskt.

Således är ibindex inte bara namnet på en webbsida, utan, enligt Johan, även “ett aktieindex som har som mål att följa utvecklingen hos investmentbolagen på Stockholmsbörsen (OMX). Indexet är viktat på substansvärdes rabatt/premium och uppdateras dagligen.”

Så här skriver Johan på webbsidan för ibindex:
“Substansvärderna som används i uträkningen av indexet är det senaste publicerade substansvärdet från respektive företags hemsida.” “Indexet har som mål att inkludera alla investmentbolag som är listade på Stockholmsbörsen och själva publicerar sitt substansvärde, men avvikelser kan förekomma. Indexet uppdateras ca 18.00 måndag till fredag, även de dagar börsen håller stängt.”

“Varje bolag får ett viktningsvärde som består dess rabatt(+) eller premium(-) adderat med ett. Sedan läggs alla värden ihop till ett totalvärde varpå varje viktningsvärde delas på totalen. Detta ger hur många procent av varje aktie indexet innehåller. Förändringen av indexet räknas alltid på gårdagens viktning och dagens kursrörelser.”

Så hur kom du på iden med ibindex?
“Jag hade jobbat i finansindustrin i London som programmerar i ungefär 7 år men hade egentligen inte brytt mig så mycket om hur jag investerade mina egna pengar eller företagets för den delen.

Det mesta hade hamnat i indexnära fonder med låga avgifter. Efter att jag flyttade hem till Sverige 2013 så förändrades situationen en del. För att göra en lång historia kort så bestämde jag mig för att behålla vinsterna i bolaget och att själv investera dessa. Men jag visste inte alls i vad.”

“I ett ”Sparpodden”-avsnitt pratade Günter Mårder om investmentbolag. Det lät bra, automatisk riskspridning via de underliggande innehaven och ett lätt sätt att värdera bolagen via substansvärdet. Men vilka investmentbolag skulle jag köpa och hur mycket av varje?”

Alltså behövdes en strategi. Första försöket var att vikta efter börsvärde, så som de flesta index är viktade. Men då skulle jag kunna kalla sidan Investor index eftersom de bolaget är så mycket större än de andra. Jag gillade substansvärdet och det kan lätt sättas i relation till aktiens pris för att få ett jämförelsetal som man kan använda för att jämföra investmentbolagen. Sen gjorde jag det enkelt för mig och bestämde mig för att inkludera alla investmentbolagen i strategin. Om jag hade försökt välja ut bolag så måste jag läsa på och hålla mig uppdaterad om dem, jag ville ha en passiv strategi.

Vilka fördelar ser Johan med strategin?
“Ett, den är enkel. Två, investmentbolagen har historiskt gett bättre avkastning än börsen som helhet.”

Och nackdelarna?
“Den som jag själv har funderat mest på är att indexet är relativt lika viktat. Det är inte så stor skillnad mellan det tyngsta och det lättaste bolaget i indexet... Kanske borde indexet vara mer aggressivt i hur den viktar för att ge lågt värderade bolag än större tyngd.”

Så låt oss titta lite närmare på webbsidan för ibindex
På första sidan möts man av två diagram och två tabeller. Överst finns ett kursdiagram där ibindex jämförs med OMXS30 och under det finns ett så kallat doughnut diagram över de ingående bolagens andelar i index, därefter följer de två tabellerna. Den sista tabellen, på botten av sidan, redovisar procentuella förändringar i bolagens aktiekurser och substansvärden över de senaste 30 dagarna, sex månaderna, ett, tre och fem år.

Så lång är allt enkelt och lättförstått, men med den första tabellen är det lite mer förvirrande, även om den är helt korrekt och går att förstå när man tittat på den ett tag.

Kanske är jag petig som klagar på detta, men jag har hört samma sak från andra användare. Som sagt, allt är helt korrekt, men kolumnerna listas liksom i fel ordning med bland annat de första två kolumnerna efter aktiens namn dessutom lite knasigt rubriksatta, med en gemensam rubrik. Låt mig förtydliga: just nu listas kolumnerna som följer: Aktie, Rabatt/Premie, Ändrat, Substansvärde, Pris, +/-, %. En mycket mer lättläst listning hade varit: Aktie, Pris, +/-, %, Substansvärde, Ändrat, Rabatt/Premie.

På så vis blir det mycket lättare att läsa ut all info i ett svep över en rad, som: aktien (Aktie) har ett pris (Pris) som förändrats i kronor (+/-) och procent (%), samt ett beräknat och ett rapporterat substansvärde (Substansvärde), varav det rapporterade värdet ändrades senast datum (Ändrat). Detta leder då slutligen till två rabattmått (Rabatt), baserade på antingen det beräknade eller det rapporterade substansvärdet.

Detta kanske var en lite petig klagan, men jag blev ombedd att nämna att fler, likt mig själv, funnit tabellen förvirrande. Om än helt korrekt, det tål att påpekas!

För varje bolag finns det sedan en bolagsspecifik sida, med ytterligare viktig info i form av tre tabeller toppade av ett kursdiagram där aktiens utveckling jämförs med ibindex och OMXS30, över olika tidsperioder.

Den första tabellen listar sedan bolagets egna innehav med substansvärden och -andelar, samt, i förekommande fall (om även innehavet är börsnoterat), aktiekurs. Av de två sista tabellerna, låt oss börja med den allra sista: jag begriper den inte och förstår då heller inte vad den kan fylla för funktion i min analys- och beslutsprocess.

Den näst sista tabellen däremot, finner jag jätteviktig. Den listar nämligen de högsta och lägsta värdena för substansrabatten över olika tidshorisonter, baserat på både de beräknade och rapporterade substansvärdena. De olika tidshorisonterna är 30 dagar, tre och sex månader, samt ett, tre och fem år. Denna tabell ger således en god känsla för hur substansrabatten tenderar att fluktuera mellan de högsta och lägsta värdena, och är därför ett väldigt bra analysverktyg om man är i färd med att köpa eller sälja, eller kanske vikta upp eller ner olika investmentbolag relativt varandra i sin egen portfölj.

Förutom de sidor vi tittat på här finns det också länkar till en sida om ibindex, samt en blogg, kontaktsida, och FAQ. Man kan också ladda ner några av de tidsserier som skapats och uppdateras som en konsekvens av ibindex dagliga uppdatering. Guld värt tycker jag själv, som genast får ideer om jag skulle vilja bygga och uppdatera min egen IB-portfölj med unika bolagsvikter. Det finns anledning att återkomma till det, men låt mig runda av med att understryka att mina petiga förslag till hur presentationen kan förbättras skall ses som just det, och absolut inte som kritik till innehållet. ibindex är en bra och nödvändig webbsida, som jag hela tiden har anledning att återkomma till. -Tack Johan!

Thomas Stridsman Sjövy

Har du frågor eller kommentarer hör av dig till: redaktionen@safereturn.se